Min första riktiga arbetsplats var Magnussons Ur i Göteborg. Där jag enligt ryktet anställde mig själv. På en hylla stod ett bordsur med synligt gångparti och en spännande kalendermekanism som jag beundrade. Vid ett besök många år senare i samband med att familjen sålt fastigheten och vinden skulle tömmas på grejer, fick jag återigen syn på klockan som kallades stenklumpen. Vi kom överens om ett pris och klockan fick följa med – välbältad i bilen – hem till mig.
Jag kastade mig genast över klockan och tog isär allt. Det var främst kalendern som intresserade mig. Jag har tillverkat en kopia av en mekanism av Brocots konstruktion (mer om detta i ett framtida blogginlägg), kanske var detta en liknande?
Själva urverket är märkt med en medaljong med texten S. Marti et Cie. Medaille de Bronze.
Samuel Marti var mest känd som klocktillverkare i Paris under senare halvan av 1800-talet.
Samuel Marti föddes 1811 i Langenthal (kanton Bern) i Schweiz. När Samuel 1830 var 19 år flyttade han till Montbéliard i distriktet Doubs i Frankrike. I detta nordöstra hörn av Frankrike var många tillverkare av större ur var etablerade. 1832 startade han tillsammans med två kompanjoner – Boilloux och Mozer – företaget S. Marti & Cie, kompanjonerna drog sig ur, och 1841 blev Marti ensam ägare till företaget. Adressen i Montbéliard var Porte d’Héricourt.
1863 startade Marti & Cie ett samarbete i Paris med Japy Freres & Cie och A Roux & Cie (före detta Vincenti & Cie), syftet var att marknadsföra firmornas urverk och klockor.
Marti ställde regelbundet ut klockor i Paris. Där fick de ett hedersomnämnande 1839, bronsmedalj 1860, silvermedalj 1889, samt flera guldmedaljer 1841, 1851, 1852 och 1900. Från 1867 till 1900 ingår bronsmedaljen från 1860 i Martis märkning på urverken.
Från 1870 är firman baserad på Rue Vieille-du-Temple i Paris med Emile Louis Japy som ledare för företaget.
Man fortsatte att samarbetet med ledning från Japy-familjen även sedan Samuel Marti avled 1869.
Sonen Samuel Augustus Marti tog över styret omkring 1890. Samuel Augustus son – André Samuel Jules Marti (1890-1958) gifte sig med dottern till Auguste Julien Japy – Jenny Alice Japy.
Martis verk utmärker sig genom att ha trappslag till skillnad mot andra franska verk som hade slagskiva.
Marti togs senare över av bilföretaget Peugeot.
Stämpeln A.1. tillskrivs också Marti.
Kalenderverket är märkt med C.R. eller möjligen G.R.
Jag har inte lyckats få fram mer information om denna märkning.
Den kan stå för C. A. Richard & Cie som tillverkade bland annat Richrd’s Chronosphere, men jag är inte säker.
Lite bilder från renoveringen:
-
- På väg till sitt nya hem.
-
- Urtavlan.
-
- Eviga kalendertavlan.
-
- Urverket
-
- Kalenderverket
-
- Urverket
-
- Kalenderverket
-
- Urverket
-
- Kalendern
-
- Driven för kalenderns frammatning som är i ingrepp med slagets fjäderhus syns i mitten.
-
- Urverket har Brocots pendelupphängning av typ IV med ruckning.
-
- Design IV från juni 1852
-
- Detaljer av urverket före rengöring.
-
- Detaljer av urverket före rengöring.
-
- Detaljer av urverket före rengöring.
-
- Detaljer av urverket före rengöring.
-
- Slitna fyrkanter.
-
- De fyrkantiga hålen för spärrhjulen är för stora, någon justerat.
-
- De fyrkantiga hålen för spärrhjulen är för stora, någon justerat.
-
- De fyrkantiga hålen för spärrhjulen är för stora, någon justerat.
-
- Tror att samtliga skruvar bar märken efter riktigt uselt skruvande. Hur svårt kan det vara att ha riktiga skruvmejslar?
-
- Varför använda skruvmejsel till skruvar?
-
- Urverkets märkning.
-
- Kalenderns märkning.
-
- Kalenderns märkning.
-
- Den emaljerade månfastavlan är fjäderbelastad.
-
- Utväxlingen för drivning av månfasen. Driven z’14, mellanhjul z 118, månfashjul z 118. Utväxling mellan hjul utan drivar räknas mellan första och sista hjul.
-
- Så här ser kalenderverket ut på tavelsidan, tre visaraxlar och hjulet som bär månen.
-
- På månadshjulet sitter detta hjul, detta bestämmer februaris längd vid skottår. Roterar ett varv på fyra år.
-
- Rejält med gammal olja som måste bort.
-
- Tre sidor som motsvarar februaris 28 dagar, det vänstra hörnet är lägre – skottår, 29 dagar.
-
- Stiftet matar fram februarihjulet en gång per år. Genom att böja fjädern justerar man in hjulets position.
-
- Kalenderverket delvis isärtaget.
-
- På månadsframmarathjulet sitter ett finger som matar fram månadshjulet.
-
- Fingret försiktigt rengjort från rost.
-
- Varje del kollas och grovrengörs från gammalt ingrott fett och olja.
-
- Varje del kollas och grovrengörs från gammalt ingrott fett och olja.
-
- Delar av kalendermekanismen rengjord.
-
- Delar av kalendermekanismen efter rengöring.
-
- Datumhjulet som bär visaren har 31 tänder.
-
- Månadshjulet med fjädern för februarihjulets positionering.
-
- Månadshjulet bär även månadsvisaren.
-
- Spärr för veckodaghjulet.
-
- Veckodaghjulet bär visaren för veckodag, sju tänder.
-
- Huvudframmatararmen, nederst veckodag-, mitten datum- överst månadframmatararm.
-
- Spärr för datumhjul.
-
- Månadsframmararhjulet har 31 urfräsningar
-
- Månadsframmararhjulet har 31 urfräsningar
-
- Stiftet som matar fram februari månad, tjänstgör en gång om året.
-
- Kalendermekanismen delvis ihopsatt.
-
- Alla delar på plats.
-
- Alla delar på plats.
-
- Tavelsidan, hjulen för månfasen delvis synliga.
-
- Den emaljerade måntavlan på plats.
-
- Emaljtavla.
-
- Visarna på sina platser.
-
- Brygga, ställmuttrar och frammatarm på plats.
-
- Kalendermekanismen helt klar.
-
- Alla hjul i urverket innan den andra verkbottnen ska sättas på plats.
-
- Vackert polerad visarbricka.
-
- Detalj av urtavlan.
-
- Brocotgången har agatpaletter.
-
- De typiskt slanka gånghjulständerna i Brocotgången.
-
- Detalj av urtavlan.
-
- Detalj av urtavlan.
-
- Brocotgången enligt Jean-Louis Brocots design från 1826.
Klockan klar!
Funktionen på den perpetuella kalendern:
Huvudframmatararmen rör sig en gång per dygn, på armen är tre frammatararmar fästa – undre för veckodag, mellerst för datum, överst för månad. Varje dag tar den med sig veckodaghjul och datumhjul som förs fram en tand.
Datumhjulet är i ingrepp med månadsframmatarhjulet. På månadsframmatarhjulet är ett finger fäst. Månadshjulet har 12 tänder med lika avstånd, det har även 11 stift med olika avstånd, dessutom är ett mindre hjul fastsatt på månadshjulet.
Vid månadsskifte för fingret på månadsframmatarhjulet fram månadshjulet olika långt beroende på vilket stift som står på tur. Har månaden 31 dagar förs hjulet fram 1/31-del dvs 11,6 grader så att månadsframmatararmen kan flytta månadshjulet en tand.
Vid en 30-dagarsmånad hamnar stiftet på månadshjulet 1/31 före avståndet på stiftet om det skulle varit en 31-dagarsmånad, då flyttas månadshjulet först 11,6 grader med fingrets hjälp så att månadsframmatararmen kan flytta månadshjulet en tand samtidigt som datumarmen flyttar fram datumhjulet två tänder – från 30 till 1. I februari finns inget stift, där sitter ett hjul istället. Vid 28 dagar flyttar datumarmen fram datumhjulet 3/31 – vid 29 dagar 2/31 – från 28 till 1 resp 29 till 1.
Det är viktigt att vinkeln på månadsframmatarfingret är rätt inställd så att månadshjulet är rätt positionerat när månadsframmatararmen kommer i position för att flytta fram månadshjulet.
Månfas. Förenklat är tiden mellan två fullmånar 29,5 dygn, eftersom det är två månar på månens urtavla behöver urtavlan 59 dygn på sig för att rotera ett varv. Månfasdelen matas fram en gång per dygn genom axeln för veckodag. Om man räknar så här får man en utväxling på 8,428571428571429 osv hur långt som helst – 59 dividerat med 7.
Utväxlingen mellan hjulen i mekanismen ger 118 dividerat med 14 – 8,428571428571429!
Några filmer på växlingen som sker snabbt!
Häng med!
Källor på nätet:
https://www.coleccionbbva.com/en/autor/samuel-marti-et-cie-2/
https://watch-wiki.org/index.php?title=S._Marti_%26_Cie
https://clockworks-horloges.com/300-histoire/307-france/
Tryckta källor:
Les Brocot, une dynastie d’horlogers, 1991. Editions Antoine Simonin.
EDOUARD KOEHN SR
Anders Andersson - Urmakeri 