Omega koaxial 2500 – problem vid oljning

När man satt ihop och lagat verket är det dags för oljning. I vanliga verk med ankargång brukar det inte vara några större problem, men på Omegas koaxialverk krävs det lite mer av dig som urmakare.
Omega har därför gjort flera olika verkhållare där man kan stega fram gången för att kunna olja tänder och stenar på korrekt sätt.
Verket som jag i alla fall kommer mest i kontakt med är kaliber 2500.
Jag har retat mig på att frammatningen sitter på höger sida av verkhållaren. Det innebär att du måste byta grepp varje gång du ska mata fram en tand. Jag håller oljegivaren i höger hand – oljar en tand – lägger ifrån mig oljegivaren – matar fram en tand – plockar upp oljegivaren igen – försöker sikta in den i rätt öppning – osv.

Jag vill mata fram med vänster hand och olja med höger utan att behöva byta arbetsställning varje gång. Det är tidskrävande att försöka pricka rätt efter varje greppbyte.

Så jag tillverkade helt enkelt en genomgående lättrad skruv!
Hur enkelt och bra som helst.
Några illustrationer på hur jag tänker samt en enkel skiss på skruven.
Retar du dig också på detta är det bara att tillverka en skruv eller ta kontakt med Verkmästarna så svarvar jag en till dig också!

Omega 33.3 CHRO T6 PC

Fick in en gammal fin Omega Kronograf 2077-4 för kostnadsförslag. Verket hade små rostskador, samt det värsta – en avbruten fjädring. Returfjädern för kronografens av/på hade gått av. Sökte efter en ny hos mina reservdelsleverantörer utan lycka.

Då återstår att kanske ändra någon fjäder som var liknande eller tillverka en ny. Letade efter något passande bland mina delar men gick bet även där. Återstod att tillverka en ny. Har aldrig tillverkat en sådan här fjäder tidigare, hur svårt kan det vara? Hur lång tid behöver jag?

Gjorde ett överslag på att tre-fyra timmar skulle räcka. Utgick från det och gjorde klart mitt kostnadsförslag som kunden godkände. Bara att sätta igång!

Vad använder man för material för att tillverka en sådan här fjäder? Har härdbar rundstång som skulle fungera men det skulle ta extra tid att fräsa/fila ner till rätt tjocklek. Kom då på idén att använda ett bladmått. Bladen är härdade och fjädrande och kanske skulle det funka?

Testade hårdheten med mina hårdhetsfilar. Ett set om sex filar speciellt avsedda för att känna efter hur hårt ett stål är. Det verkade bra. Gick nätt och jämt att bearbeta med fil och såg. Sågade ut en passande bit ur 0,70 mm. Limmade på de bägge avbrutna delarna på ämnet med superlim. Sedan var det bara att följa formen och finsåga och fila ut den rätta formen. Borrade hålet för skruven och gjorde försänkningen. Drev ur de gamla styrstiften ur den gamla fjädern borrade nya hål i den nya fjädern och satte i de gamla styrstiften. Anpassade höjden och justerade in själva funktionsytan. Sedan långdragning med shellacksten och brytning av facetter. Gjorde inget extra med fjädern utan lät den vara i samma finish som de övriga fjädrarna och armarna.

Nu återstod bara att renovera resten av verket som visade sig vara i ganska gott skick. Ingen rost på vitala delar. Efter rengöring vanlig test och kontroll.

Här följer några bilder:

Göra ett glas

Det kan vara svårt att få fram passande glas till gamla klockor. Ibland kan man hitta något bra ämne att ändra. I detta fall hade jag ett plant rektangulärt glas med mått som någorlunda stämde överens med det jag behövde. Med slipmaskinen skrotar jag bort det mesta materialet, sedan filar jag till formen någorlunda, men sparar lite material för senare finjustering och inpassning. Alexander tipsade om en bra apparat – en lödstation med lödkolv och värmefläkt. Temperaturen är steglöst inställbar mellan 0-450 grader, jag använder den förutom att löda till blånering, värmning av boetter och länkar mm mm.
Med lite träning kan du ganska snabbt och enkelt tillverka eller ändra ett glas.

En Omega med problem – del 1. Spiralen.

En helt vanlig reparation?