Ett bakvänt echappement

En kund tog kontakt med mig som undrade om jag kunde hjälpa till med att fixa echappementet på ett engelskt skeppsur av fabrikatet Smiths.

Echappement är det svenska ordet! Uttalas E Sjapp Mang!
På engelska kallas det för platform, som också är ett bra ord.
Det består av ett komplett gångparti med gånghjul, hake och balans. Det brukar sitta monterat överst på verket och drivs med ett kronhjul.

Det finns nytillverkade echappement att köpa i olika storlekar och med olika modul och tandantal på gånghjulet. Det gäller att först ta reda vad man själv har och sedan jämföra det med de data som leverantören tillhandahåller.

Efter att ha fått urverket av kunden konstaterade jag också att echappementet behövde bytas ut, allt var i stort sett en enda rostklump. Efter lite trix lyckades jag få ur det rostiga gånghjulet så att jag kunde räkna tänderna och mäta dess diameter.
Man måste veta drivens diameter för att kunna räkna ut modulen.

I formelsamlingen väljer jag formeln för drivar med spetsvälsning och med tandantal lägre än 10. Min beräkning gav M 0,24 – perfekt!
Enligt specifikationen skulle det nya echappementet ha 0,25, så det borde funka.
Kollar även ritningen och det verkar kunna passa.
Lämnar ett pris till kunden – som accepterar.
OK, beställer hem gångpartiet.

Notera öppningen för gånghjulsdriven på det gamla echappementet.

Så här ser det nya echappementet ut. Öppningen sitter på fel sida!

Hittade ett lämpligt verktyg i mina lådor, maskerade med tejp för att det inte skulle bli repigt.

När nitningen lossat, sätter jag upp allt i svarven.

Nu gick det fint att vrida 180°.

Nitar fast igen.

När öppningen hamnat rätt visade sig nästa problem – plattformen hamnade fel i positionen mellan verkbottnarna.

Kronhjulet behöver flyttas så att plattformen hamnar mer centrerad.

För att inte skada tappen tar jag en passande fodring som jag slår på. Axeln är konisk.

Kronhjulet gick fortfarande trögt på axeln men för säkerhets skull sätter jag Loctite för att låsa det på axeln.

Nu ser det mycket bättre ut, plattformen bra centrerad.

Jag letar reda på två skruvar som passar i hålen för att fixera plattformen Hålen är borrade på kanten av verkbottnarna. Svarvar till en spetsig kon.

Märker upp centrum. Använder sekundaxeln som referens. (Hålen i verkbottnarna var inte borrade centrerat mot mitten av verket, kan ju vara bra att kontrollera och tänka på.)

Med hjälp av gammal Rodico positionerar jag in plattformen på verket. De två spetsiga skruvarna har jag först gängat in i verkbotten på ”Rodicosidan”. Knackar till med en mässingshammare, då får jag två märken att borra efter.

Borrar hålen för hand.

Väljer ett lite större borr än skruven diameter. Då har man möjlighet att justera ingreppet mellan gånghjul och kronhjul.

Skruvar in mina koniska skruvar på motsatta sidan, fäster plattformen löst med skruvarna i de två först borrade hålet och märker upp de två sista hålen.

Echappementet på plats! Ingreppet fungerar, balansen svänger fint.

Dags att rucka in. Även kontroll av svängningstalet. Kunde ju inte kontrollera det gamla echappementet på ett enkelt sätt för det var så rostigt. Så jag chansade på att det var 18000 – vilket visade sig stämma. Annars får man räkna fram svängningstalet för att vara absolut säker. Vet du inte hur man räknar ut svängningstalet? Kolla i detta inlägg.