spole | Anders Andersson

Fick in ett trevligt Kundo bordsur för reparation. Ett nytt batteri hjälpte inte för att få igång klockan. Något var fel med antingen spolarna eller transistorn.
Mina tankar gick så här: ett bordsur som står stilla – spolarna kan ju knappast vara trasiga, det borde vara transistorn som gett upp. Men hur vet man det?

Det var ett tag sedan jag fick lära mig hur ett transistorstyrt verk fungerade, och hur man mäter upp en transistor.

Väldigt förenklat kan man säga att en transistor fungerar som två dioder. En diod kan bara släppa igenom ström åt ena hållet. Så för att kolla transistorn mäter du resistansen mellan kollektor och bas och mellan emitter och bas. Sedan polvänder du mätinstrumentet och gör om mätningen. Om transistorn är hel blir det 0 ohm på ena hållet och inget motstånd åt andra hållet. Ganska enkelt. (Se kopplingsschemat längst ner.)

För att komma åt spolarna och elektroniken krävs en del arbete, men det går att ta av det förgyllda höljet runt plastspolen. Sedan är det enkelt att mäta upp transistorn och spolarna med ett vanligt mätinstrument med ohmmätning. Jag tog bort transistorn från kretsen för att lättare mäta.
Då visade det sig att transistorn var hel, men en av spolarna hade ingen resistans.

Jag ska försöka förklara lite enkelt hur elektroniken fungerar i denna klocka.
I ena änden av den bågformade undre delen av pendeln sitter en magnet. När magneten rör sig igenom styrspolen induceras/bildas en ström (på samma sätt som en generator). Styrspolen är kopplad till transistorns bas och emitter – när en svag ström passerar här öppnar transistorn vägen fri för ström över emitter och kollektor vilket innebär att drivspolen får full kraft och skjuter iväg magneten åt motsatt håll samtidigt som induktionen upphör i styrspolen då stängs ”strömkranen” över drivspolen. Pendeln vänder – magneten passerar båda spolarna – eftersom transistorn även fungerar som en diod induceras ingen ström förrän pendeln åter vänt och passerar åt ”rätt” håll igenom spolen. Polariteten på strömpulsen beror på magnetens polaritet.
Genialt enkelt!
Batteriet varar länge eftersom drivspolen endast får en kort ”puff” vid varje hel svängning av pendeln.

När dessa klockor var ropet i början av 80-talet fanns det hela ”elektronikburkar” att köpa och enkelt byta. Efter en hel del letande efter en ny spole gav jag upp…
Började undersöka möjligheterna att själv linda om spolarna. Det visade sig också svårt att hitta isolerad koppartråd av rätt dimension men efter många om och men hittade jag en engelsk leverantör. Jag hittade även en väldigt bra artikel om hur många varv som krävdes och mycket annat.

Tänkte med hjälp av min CNC-maskin linda om spolarna. Då har man möjlighet att dels röra spolen i sidled så att det lindas jämnt, dels snurra den det antal varv som krävdes.
När jag fått trådrullen, byggde jag en enkel ställning för den. Satte kullager på axeln för att den skulle rulla lätt och fint. Träplattan skruvade jag sedan fast på ett fotostativ i rätt höjd.
I frässpindeln fäste jag ett rör där jag förde in en fuktig Wettexduk som spoltråden kunde passera. Jag fick då en jämn och fin friktion så att spolen lindades lagom tajt. Jag lödde fast spoltråden på en kopplingstråd, sedan var det dags att köra!
(Förmodligen var det här som den ”gamla” spolen hade gått sönder – i lödningen mellan spoltråd och ledningstråd.)

Spolen man lindar först är styrspolen – den lindas med 5000 varv.
Drivspolen skall lindas med 3000 varv.
Tråden jag använde var 0.063mm, 42 AWG Enamelled Copper Magnet Wire – Solderable (250g).

Jag lödde in komponenterna på ett experimentkort för att lätt kunna provköra och testa om jag gjort rätt. Det visade sig när jag väl fick igång klockan att den svängde för bra!
Pendeln slog i spolen. För att minska svängningen blev jag tvungen att byta ut motståndet över drivspolen till 6kΩ istället för 5,1 kΩ.
När jag jobbade med att ta loss komponenterna skadade jag plasten med lödkolven, jag valde därför att behålla mitt lilla kretskort på utsidan. Det blir också lättare att mäta upp det som behövs om kretsen sitter mer lättåtkomlig. Jag byggde in kretsen i en burk som jag placerade vid batteriet.

Källhänvisningar finns längst ner på denna sida. Även några filmer.